Vårdares välbefinnande äventyras av en tendens att axla andras bekymmer. Särskilt de som är nya i yrket borde vara barmhärtiga mot sig själva. Vill man känna sig pigg måste man göra annat också.
Hur många dagar i veckan känner du dig energisk? Enligt verksamhetsledare Antti Äikäs, som forskar för doktorsavhandling och är specialiserad på välbefinnande i arbetet, är det bra för alla att ställa den frågan.
Han säger att finländska arbetstagare känner sig energiska 3–4 dagar i veckan. Om du gör samma bedömning är situationen riktigt bra.
Är man energisk färre dagar än så borde något göras, och helst genast, för människor har en tendens att kämpa på.
”När personer kommer till företagshälsovården på grund av utmattning, säger de vanligen att de haft det jobbigt i 1,5–2 år”, säger han.
Ett varningstecken är det också, om man ofta eller alltid när man kommer från jobbet tycker att man inte har energi kvar för annat.
”Självklart får man vara trött efter kvälls- och nattskift, men om man är helt slut är det fel på balansen. På fritiden borde man ha lust och energi för sådant som påverkar återhämtningen.”
Under sin karriär har Äikäs ägnat sig åt att undersöka och förbättra anställdas arbetsförmåga på individ- och organisationsplanet. Han känner också till missförhållandena i vårdsektorn. I den här artikeln ligger fokus ändå inte på förändrad arbetskultur, utan på vad var och en själv kan göra på fritiden för bättre återhämtning.
Bra energinivå grundar sig på hälsosamma levnadsvanor. De borde vara sunda, men främst uppmanar Äikäs alla att ge akt på sin inre dialog, sina tankar och attityder.
Inställningen är särskilt viktigt för arbetstagare i vårdyrken, där man varje dag möter andra människors bekymmer och nöd. Om man börjar axla patienternas bekymmer äventyras det egna välbefinnandet.
”Arbetstagare i vårdsektorn borde redan i unga år hitta ett sätt att förhålla sig till andras problem”, säger Äikäs.
Han uppmuntrar till gränssättning, realism och barmhärtighet. Efter arbetsdagens slut ska man tacka sig och vara nöjd med allt man klarat och med hur många människor man bemött väl. Vårdare gör varenda dag ett arbete som är betydelsefullt för samhället och för andra människor.
Också om någon patient fortfarande har ont och lider, ska man vara nöjd med att ha gjort vad man kunnat.
Särskilt viktigt att förlåta sig själv är det för unga personer som just kommit ut i arbetslivet.
”Då är det extra viktigt att hela tiden föra en positiv inre dialog. Man kan säga till sig själv, att än behärskar jag inte allt, men jag lär mig. Eller att jag inte ännu behöver veta allt, men jag tar reda på och vill lära mig”, förklarar Äikäs.
För att återhämta sig och koppla av från jobbet behöver man också kunna uppskatta sig själv. Efter jobbet är det dags för sådant som är roligt och njutbart. Särskilt bra för återhämtningen är det om man då kan ha en annan roll än på jobbet.
”När vårdarbetet mest handlar om att ha att göra med andra människor, hur är det då att vara fri från andra människors krav på fritiden? Eller hur skulle det kännas att själv bli omhändertagen för den som har ansvar för andra människor vård,” frågar Äikäs.
Många vårdare far genast hem efter jobbet för att ta hand om familjen. Äikäs som är pappa till tre barn som haft olika hobbyer vet hur vardagen är, men han understryker vikten av egna tankar också i de jäktigaste livssituationerna.
”Om man till exempel är typen, som både på jobbet och hemma tänker, att jag är tvungen att uträtta saker, vad är det jag faktiskt måste göra då?”
Också föräldraskapet kan bli en prestation.
Äikäs säger att finländare har stark, luthersk arbetsmoral. Vi har lärt oss att tack får man först när tvätten är vikt och veden travad. Vi kunde ta det lugnare med mindre.
Också föräldraskapet kan bli en prestation. Att syssla och pyssla med barnen kan ge avkoppling om man som vuxen får slå sig ner en stund och tänka på tillvaron ur ett nytt perspektiv.
Äikäs vet visserligen att det är långt till återhämtning, när alla är trötta och hungriga efter arbets- och skoldagen och en förälder är i butiken. Vissa människor är ensamma med barnen hela tiden. Ändå är det möjligt att hitta stunder när både barn och förälder har det bra och kopplar av efter dagens påfrestningar med att göra något tillsammans.
”Kanske en vuxen kan återhämta sig på en parkbänk medan barnet gungar.”
Att granska sina tankar avslappnat och medkännande är en god början på återhämtningen. Sedan kan man fundera på vad man uträttat.
”Den som föregående dag inte har sovit eller ätit bra eller varit tillräckligt fysiskt aktiv med tanke på återhämtningen, ska inte vara förvånad om det är svårt att komma igång på morgonen”, sammanfattar Äikäs.
Lagom mycket fysisk aktivitet är extra viktigt om man har svårt att sluta tänka på arbetsrelaterade frågor. Många väljer att gå ut på promenad. Äikäs som är magister i gymnastik- och idrottsvetenskaper medger att promenader, som aktiverar stora muskler, är bra motion, men med tanke på återhämtningen är det för ensidigt, ifall man då fortsätter tänka på jobb. Mer avkopplande blir promenaden i sällskap av en vän, som får en att tänka på annat.
Äikäs rekommenderar också motionsformer som för en till olika miljöer.
”Det är bra för kroppen med olika förnimmelser. Vatten fungerar för många, för i vattnet befinner man sig i en annan värld.”
Fysisk aktivitet kan förstås handla om annat än motion, till exempel om bastueldning, gårdsjobb eller bakning. Kroppen behöver ändå krävande motion också.
”Om arbetet är tungt behövs det tillräcklig hälsomotion för att man ska hinna återhämta sig redan under arbetsskiftet. Då känns arbetsdagens normalbelastning måttlig och man har ork kvar för fritiden.”
De mänskliga sinnena uppfattar inte om belastningen kommer från arbete, parförhållande eller kanske beror på sjuka föräldrar.
Också unga arbetstagare borde motionera, fast de ännu inte har värk och fortfarande orkar bra med uppgifterna. Bra kondition får oss att koppla av och förebygger problem i stöd- och rörelseorganen senare i arbetslivet.
Mångsidig fysisk aktivitet är till fördel. Den som till exempel rör fötterna i jämn takt under arbetsdagen kanske uppskattar en rytmisk hobby med annan motorik.
Ibland kan motionen vara för tung eller bli för krävande med tanke på livssituationen. Återhämtningen under natten säger mycket, anser Äikäs.
”Höjd vilopuls brukar tyda på att man antingen håller på att bli sjuk eller inte har återhämtat sig tillräckligt fysiskt.”
Människorelationer bidrar till återhämtning, men de kan också vara påfrestande. Äikäs påpekar att människans sinnen inte uppfattar om belastningen kommer från arbete, parförhållande eller beror på sjuka föräldrar.
”Utmaningar i nära relationer är alltid en larmsignal när det gäller orken.”
Äikäs önskar att alla, som tyngs av svåra hemförhållanden, hade en stödperson att lätta på trycket med. Han säger också att man borde fundera på vem och i vilket skede man ska informera när man har relationsproblem.
Samtidigt har man rätt att njuta av de bästa relationerna i livet. Att umgås med någon som man trivs extra bra med, får en garanterat att tänka på annat än sådant som tynger en.
Och när livet som helhet är bra, då finns det också tid för mobil och teve.
”En stund då hjärnan går på tomgång är ett bra sätt varva ner, när aktivitetsnivån börjar sjunka mot kvällen”, säger Äikäs med ett skratt.
Men i egenskap av expert på återhämtning tipsar han samtidigt, att man ska fundera på vilken roll sociala medier och teve spelar i ens liv. Skärmar borde inte bli substitut för sådant som har betydelse.
”Ofta hoppas människor på känslor som de gillar att ta del av på sociala medier och teve. Skulle det inte vara mödan värt att leta efter romantik, spänning och möjligheter att överträffa sig själv i verkliga livet?”
Många i vårdsektorn upplever att tiden inte vill räcka till. Äikäs förstår det och uppmuntrar till lösningar – att göra saker på annat sätt.
Om ansvaret för omvårdnaden är stort hemma, så kanske det finns tid att göra något roligt och avkopplande i skarven mellan arbetspass och hemkomst. Eller går det kanske att lämna bort något under kvällen för att få tid för annat?
Krav och listor över ogjorda saker dyker upp hela tiden. Mer handlar det om vad man med gott samvete kan lämna bort.
Pliktmedvetna och samvetsgranna människor ger Äikäs snarare rådet att lämna något ogjort än att försöka göra ännu mera.
”Krav och listor på ogjorda saker dyker upp hela tiden. Det är bättre att lämna bort något med gott samvete, så att det exempelvis blir tid över för en kvarts sann närvaro med någon som står en nära.”
Det lönar sig över huvud taget inte att stressa ytterligare med återhämtning. Det är bättre att ta det lite lugnare tunga dagar och bara göra vad man känner för då.
Framförhållning och möjlighet att se fram mot trevligheter främjar också återhämtningen. Den som till exempel har ett tungt år framför sig, kunde kanske redan i förväg acceptera det och se till att ha resurser för det, i stället för att reagera först när batterierna är tömda? Och är det möjligt att planera nästa semester så, att det faktiskt blir tid att bara vara också?
Äikäs uppmuntrar särskilt husmödrar att kasta loss.
Ansvaret för vård och omsorg faller vanligen på mödrar. Att mamma är borta från familjen några dagar i början av semestern kan rädda hela ledigheten.”
Många väntar på ljus och värme, men med de årstidsväxlingar vi har räcker det inte för att ge bättre återhämtning. Själv ser Äikäs ett värde i mörker och köld, särskilt för den som i jobbet får mängder av impulser.
”Vinternattens helande magi finns i stjärnorna och ljudlösheten. Mörker och tystnad ger sinnena ro.”
