Ger du efter genast eller kör du igenom din vilja? Lär dig värna om dina rättigheter, men lyssna på andra också.
Det finns människor som håller inne med egna önskemål och behov och låter andra bestämma, men efteråt klagar de över hur de behandlats eller knorrar i tysthet. Förr eller senare kanske de blir bittra och utmattade eller exploderar för något ganska obetydligt.
Sedan finns det sådana som stridslystet kör sitt race utan att höra på andra och blir arga om inte allt går precis som de vill.
I båda fallen är slutresultatet dåligt. Fel sorts kommunikation bäddar för missnöje och konflikter på jobbet.
– Det är bättre att framträda med pondus, använda assertiv kommunikation. Det uppfattas ofta så, att man rakt på sak berättar vad man tycker. Men assertiv kommunikation är inte enkelriktad, utan man beaktar också andras åsikter, säger Mariella Koivula, HR Trainee som arbetar med personaluppgifter.
Det var som utbytesstuderande under studierna i muntlig kommunikation vid Tammerfors som hon på University of Ulster i Belfast kom in på assertiv kommunikation. Både i Europa och i USA är kommunikationsvetenskaper populära och mycket uppskattade i arbetslivet.
Storbritannien var det land som först gick in för assertiv utbildning som en del av terapin för alkoholister och målet var att hjälpa dem att bättre lägga fram sina önskemål så att de inte behövde ta till flaskan med knutna nävar.
– Assertiv kommunikation upplevs ofta som svår, för den kräver att man öppet säger vad man behöver och då är man sårbar.
Mariella Koivula påminner ändå om att dålig kommunikationsfärdighet inte definierar en människa som person, men hon säger att det lönar sig att eftersträva fungerande kommunikation, för det hjälper en att lyckas och må bra.
Människor kommunicerar på olika sätt i olika situationer. På jobbet kanske du är foglig, hemma kan du inte hålla tyst. Visste du förresten att gnat är aggressiv kommunikation?
Med en människa som uppfattas som svår och skrämmande blir du viljelös som en dörrmatta. Med en öppen person med stark självkänsla resonerar du dig fram till resultat som fyller bådas önskemål. Om du är trött kör du på, utvilad orkar du jämka.
Vårt sätt att kommunicera påverkas både av yttre faktorer och av temperament. Stilen kan variera beroende på situation, men något förhållningssätt dominerar ofta.
I aggressiv kommunikation avfärdar man andras åsikter, generaliserar och framhåller sig själv. En underdånig person vill foga sig efter andra och undvika konflikter, förminskar sig själv, kan inte ta emot positiv respons och uppfattar sig lätt som martyr.
Den som lärt sig assertiv kommunikation är däremot empatisk och lyssnar på andra, för fram sina önskemål, men kan ända åsikt om ytterligare information ger anledning till det. En sådan människa värdesätter sitt kunnande, men berömmer också andra. Att hitta lösningar är viktigare än att kamma hem poäng eller hitta skyldiga.
Assertiv kommunikation balanserar mellan två grundbehov: önskan att andra ska uppskatta oss och vilja att komma överens och uppleva gemenskap.
– Det handlar alltså om jämställd kommunikation. Och även om en fråga inte kan lösas helt enligt egna önskemål upplever jag att jag kunde påverka och att man lyssnade på mig.
En sådan ny stil smittar av sig, men kräver en öppen arbetsatmosfär. Underlydande lär sig till exempel småningom att bli assertiva, men för att någon som blivit mobbad ska våga sig på ärlig kommunikation krävs det en hel del.
Undersökningar visar att olika regler gäller för män och kvinnor. När en manlig chef klart och tydligt säger något uppfattas han som en bra chef. Om en kvinna gör på samma sätt anses hon bossig.
– Könet ensamt avgör naturligtvis inte hur människor uppfattas, men det är bra att minnas hur olika förställningar påverkar arbetsgemenskapen.
Kommunikation är maktspråk. En aggressiv person vill styra andra. Den som är undergiven kanske vill påverka genom att såra och anklaga kollegor. Och den som uppträder karskt, men lugnt brukar makt på fel sätt om andras rätt till egen ståndpunkt inte beaktas.
– Förhandlingar och överläggningar ska varken vara spel eller strider, utan målet bör vara kompromiss. Sådant kräver reflektion och förmåga att tänka på hur man själv beter sig. Man måste också minnas att människor tolkar situationer på olika sätt och att det inte existerar ett enda sätt att fungera.
När man säger ifrån lönar det sig att anpassa sig efter situationen, också i patient- och klientarbetet. Andra regler gäller för en människa som är otålig på grund av svår smärta än när båda är lika starka.
– Viktigt är också att inse hur mycket ansiktsuttryck och gester inverkar. Om det verbala och icke-verbala budskapet signalerar olika saker tror människor mer på kroppsspråket. Å andra sidan har man överseende med en person med karisma.
Men alla andra borde lära sig assertiv kommunikation för att ge större pondus åt sin syn på saker.
