”Sömnapné är vanligast bland medelålders personer och de flesta har övervikt. En annan viktig aspekt är att vetskapen om sjukdomen ökat, vilket gjort att man lättare misstänker sömnapné och fler söker hjälp”, säger Aro.
Oftast handlar det om obstruktiv sömnapné, vilket innebär att andningen försvåras eller upphör på grund av blockering av de övre luftvägarna under sömn. Risken ökar om det finns mycket fett och vävnad kring haka och hals. Extra massa där kan trycka mot luftvägar och tunga.
Hos vissa människor begränsas andningen på grund av strukturella avvikelser. Det kan handla om nästäppa, lågt och hängande gomsegel, förstorade tonsiller samt liten haka i kombination med överbett.
Det finns också en ovanligare form av sömnapné: central sömnapné. Då är luftvägarna inte täppta, men hjärnan slutar sända signaler till andningsmuskulaturen under sömn, vilket leder till andningsuppehåll.
De flesta som har sömnapné snarkar. Att någon inte snarkar utesluter ändå inte sömnapné, påminner Aro.
Till de typiska symptomen hör också trötthet under dagen, irritation och humörsvängningar, orolig sömn och att man vaknar flera gånger varje natt. Uppvaknandet är ofta plötsligt, med andfåddhet eller kvävningskänsla. Nattsvettning kan höra till och man kanske måste upp flera gånger för att gå på toaletten.
Obehandlad sömnapné är en betydande ökad risk för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, depression och olyckor. Cirka tre av fyra personer med sömnapné har diabetes, men risken ökar i båda riktningarna, så att diabetes också kan resultera i sömnapné. Bland personer med förhöjt blodtryck har mer än var fjärde sömnapné.
En översiktsartikel om flera undersökningar i tidskriften Frontiers in Neuroscience visar att sömnstörningar – såsom sömnapné – kan leda till försämrad kognitiv förmåga och Alzheimers sjukdom. En undersökning i den vetenskapliga tidskriften Sleep i fjol visade också att det vid sömnapné, på samma sätt som vid Alzheimers sjukdom, börjar bildas och spridas skadligt plack i hjärnan.
En diagnos förutsätter både förekomst av symptom och sömnregistrering av hög kvalitet. I hemförhållanden kan den göras med apparatur som mäter andningsrörelser under sömn, snarkning och blodets syremättnad. Samtidigt får man vetskap om sovställningarna under andningsuppehållen och hur man rör sig i sömnen.
Sömnregistrering borde alltid göras vid minsta misstanke om eventuell sömnapné, anser Aro. Dessutom kan man på egen hand kontrollera sannolikheten för sömnapné bland annat genom att fylla i frågeformuläret Stop-Bang.
”Om en partner till exempel blir orolig över nattliga andningsuppehåll och den som snarkar själv inte tror på dem, kan det vara skäl att banda snarkandet, så att personen kommer iväg till undersökning. Det krävs ändå inte för att få en sömnregistrering gjord.”
Andningsuppehåll under sömn behandlas vanligen med en övertrycksapparat, CPAP, som hindrar luftvägarna att tryckas ihop under sömnen. Första effekten kan vara en förbryllande lättnad: när andningen normaliseras under natten kan dagtröttheten försvinna på bara ett par dagar.
I Aros doktorandforskning, som publicerades år 2020, framgick det att symptom som beror på andningssvårigheter, alltså sämre humör, trötthet under dagen och dålig sömnkvalitet, förbättrades fint hos försökspersoner under en tre år lång CPAP-behandling. Däremot hände ingenting med matpreferenser och motionsvanor.
CPAP-apparaten botar inte sömnapné. Därför är det av största vikt att den används regelbundet.
”Att vänja sig vid CPAP kräver tid och tålamod. En del vänjer sig tyvärr aldrig vid apparaten. Vanligen är början besvärlig, så uppmuntran och stöd krävs.”
CPAP-behandling är inte nödvändig för alla, men på något sätt måste man komma åt apnén.
”Lindrig sömnapné kan skötas med viktminskning, genom att undvika salt och alkohol, med motion, att man slutar röka, sköter en allergisk snuva eller använder kompressionsstrumpor under dagtid.”
Sömnapné klassas ofta som ”männens sjukdom”, för män har dubbelt så ofta sömnapnédiagnos som kvinnor. Förklaringen är biologisk: på grund av östrogen och gulkroppshormon hålls kvinnors övre luftvägar bättre öppna. Den hormonella skyddseffekten varar ändå bara till klimakteriet. Därefter förekommer sömnapné i lika stor utsträckning hos kvinnor som hos män. Kring klimakteriet blir snarkning också betydligt vanligare bland kvinnor.
De diagnostiska kriterierna är desamma oberoende av kön, men kvinnors symptombild är ofta en annan än mäns eller så berättar de om symptomen med andra ord.
”En man kan säga, att han är trött, medan en kvinna beskriver samma symptom med att hon inte får allt uträttat som hon borde. Kvinnor talar inte heller lika ofta om andningsuppehåll”, säger Aro.
”Kvinnors snarkningar är också ofta mjukare, liksom spinnande, så en partner störs inte nödvändigtvis av det och problemet kommer inte fram.”
Kvinnors sömnapné uppträder ofta mer som en dämpning av andningen, inte ett fullkomligt andningsuppehåll. Men också sådan dämpning avbryter djup sömn och man vaknar ofta.
För en del människor är sömnapnén kopplad till sovställningen. Då kan den skötas genom att hindra ryggläge, till exempel med en tennisboll som läggs i en midjeväska på ryggen.
Om patienten har överbett kan en tandläkare göra bettskena för sömnapné. I vissa fall överväger man operation. Det kan då handla om korrektion av näsans skiljevägg, att man opererar bort stora tonsiller, gör en hak- eller överviktsoperation.
Ovanligare behandlingsalternativ är till exempel elektrisk stimulering, muskelträning i svalgområdet och i framtiden även läkemedelsbehandling.
”I framtiden väljer man sömnapnébehandling individuellt, men i dag är den bästa vården för medelsvår eller svår sömnapné behandling med CPAP-apparat, som väl avlägsnar både symptom och risker.”
Artikeln publicerades i nr 11/2021 av Tehy-tidningen. Du kan läsa hela tidningen på svenska här.
