Yrkesutövare i social- och hälsovården som fallit offer för arbetsplatsvåld har olika ställningar i rättegångar. Vilken ställning en person har beror på om yrkesutövaren har tjänste- eller arbetsavtal.
”En läkare eller polis i tjänsteförhållande är ur lagstiftarens synpunkt mera värd än till exempel en akutvårdare eller sjukskötare som råkar ut för våld i samma situation”, säger Tehys jurist Inka Lehtinen.
I den offentliga sektorn står läkare i tjänsteförhållande medan vårdare i regel har arbetsförhållanden.
Våldsamt motstånd mot tjänsteman ger alltid fängelse, eftersom strafflagen ger ett strängare straff för det än för misshandel av normalgraden. För misshandel av normalgraden utdöms vanligen böter. Vårdpersonal misshandlas ofta med slag eller sparkar, så förövaren kommer undan med böter.
”Medborgare är vanligen medvetna om att det inte lönar sig att misshandla en polis, då det ger fängelsestraff. Tehy försöker genomföra samma skydd för alla yrkesutövare i social- och hälsovården.”
Tehy kräver att strafflagen ändras så, att våld som riktar sig mot yrkesutövare i social- och hälsovårdssektorn skulle ge fällande domar, på samma sätt som för våldsamt motstånd mot tjänsteman.
Tehy kräver också, att det grundavdrag som nämns i brottsskadelagen slopas om brottet är riktat mot en person till följd av personens arbetsuppgifter. Grundavdraget är i praktiken en ”självrisk¨ på 200 euro. Våldsoffret går miste om summan ifall hen ansöker om skadeersättning från Statskontoret på grund av att den person som dömts i domstol är betalningsoförmögen.
Tehjy har startat kampanjen Knytnäven för att synliggöra det våld som tehyiter stöter på i arbetet.
Enligt den enkät som Tehy gjort har 69 procent av de anställda inom social-, hälsovårds- och pedagogiksektorn upplevt våld eller hot om våld under sin karriär. Tre av fyra berättade att de blivit slagna. Var fjärde har mordhotats.
Med kampanjen vill man påverka välfärdsområdenas ledning och beslutsfattare och påminna om att arbetsgivaren ansvarar för arbetssäkerheten.
