3. När får man särskild moderskapspenning?
Särskild moderskapspenning kan en gravid kvinna få om hon måste bli borta från arbetet på grund av att arbetet äventyrar hennes eller fostrets hälsa. FPA beslutar om särskild moderskapspenning, medan företagshälsovården uppskattar arbetssituationens hälsoeffekter.
I praktiken får till exempel akutvårdare inte alltid särskild moderskapspenning. Hotet om våld i social- och hälsovården talas det mycket om, men det berättigar inte till särskild moderskapsledighet. Säkerheten bör garanteras på annat sätt, till exempel genom begränsade eller ändrade arbetsuppgifter. Paragraferna beaktar inte heller att arbetet är fysiskt tungt. Många gravida sjukskrivs därför.
Organiska lösningar, substanser som innebär cancerfara och ionisk strålning är riskfaktorer för vilka särskild moderskapspenning ofta beviljas. År 2020 beviljade man exceptionellt ofta särskild moderskapspenning, totalt över 500 gånger. Cirka 60 procent av fallen hade koppling till risk för coronasmitta.
4. Ingen skyldighet till nattarbete
Enligt ett EU-direktiv kan gravida inte förpliktas till nattarbete. Också arbetarskyddslagen stadgar att personer i nattarbete vid behov ska ges möjlighet att byta arbetsuppgifter eller flyttas till dagarbete. Enligt finsk lagstiftning berättigar nattarbete inte till särskild moderskapsledighet, men vårdande läkare eller företagshälsovårdsläkare kan vid behov skriva ut sjukledighet.
Om en gravid arbetstagare vill arbeta nattetid, så är det möjligt ifall hälsotillståndet medger.
5. Fråga om exponeringsfaktorer
I Arbetshälsoinstitutets broschyr ”Graviditet och arbete”, som precis har uppdaterats, har man samlat den lagstiftning som gäller arbetarskydd för gravida och nyförlösta kvinnor. Broschyren riktar sig till företagshälsovården, men är också användbar på rådgivningar och inom arbetarskydd.
Rådgivningstjänsten ”Graviditet och arbete” hjälper i frågor som rör exponeringsfaktorer.
Nätbroschyr
Rådgivningstjänst (på finska)