Dessutom fick jag en syster via jobbet. En syskonsjäl. Tillsammans har vi kämpat för kollegor, för förlossningsavdelningen i Borgå och för hela sjukhuset. Arbetsrollerna har växlat under åren. Syskonskapet har bestått.
Och så går det i livet, att där står vi, sida vid sida, som strejkvakter en söndagsmorgon klockan 6.45, just där syskonskapet började. På Borgå sjukhus förlossningsavdelning. Som inte längre finns. Men lyckligtvis finns sjukhuset fortfarande. Och kollegorna där. Därför strejkar vi: för att det också i fortsättningen ska finnas tillräckligt med kollegor. Karin, du kära o nära. Min syster.”
På jobbet behövs inte vänskap, men på en arbetsplats får ingen lämnas ensam. Vi bär alla ansvar för att minska ensamheten, påpekade Niina Junttila, ensamhetsforskare och undervisningsråd, i en intervju i nr 2/2020 av Tehy-tidningen.
”Vi ska sluta med att inte uppmärksamma andra, lämna människor utanför. Vi ska inte låta någon bli utanför nätverken utan slå en signal, hälsa på den som kommer emot, fråga de tystlåtna på jobbet hur de har det och lyssna på svaren i lugn och ro.”
Ett aktivt arbetskamratskap förbättrar välmåendet i hela arbetsgemenskapen, så det lönar sig för var och en att stanna upp och fråga: hur är jag som arbetskamrat? Professor Satu Teerikangas vid Turun kauppakorkeakoulu har konstaterat (i Tehy-tidningen 11/2020) att det finns forskning på att leendet är det som förenar goda arbetskamrater. I en arbetsgemenskap med aktivt arbetskamratskap framträder ett gemensamt drag: där ler man och hälsar på varandra om mornarna. Teerikangas är förbryllad över undersökningsresultatet:
”Vi hittade en enkel sak, gott uppförande, som sammanfattar den aktiva arbetskamratskapets innersta väsen.”
Jag önskar dig leenden och tid att i kafferummet fråga kollegor hur de har det.
