Förstavårdarens sjukdom hann bli aggressiv – ”Jag hade hänvisat vilken patient som helst för vidare hjälp”

DET VAR SVÅRT att blåsa av spelet och erkänna att jag inte längre orkar. Början av min graviditetsledighet hägrade drygt en vecka bort och jag var kavat av den åsikten att dit skulle jag orka. Jag nådde dock min gräns och slutligen var jag tvungen att bli hemma från arbetet redan på förhand.

Till en början kändes det inte bra och jag skämdes över att jag blev tvungen att ge upp på det här sättet. Lyckligtvis förstod jag några dagar senare att lösningen var den rätta och att orsaken till den var det som var viktigast.

VI SOM ARBETAR INOM VÅRDBRANSCHEN är i regel till och med för plikttrogna. Vi vill inte belasta redan överbelastade arbetskamrater genom att vara borta och öka på deras arbetsbelastning. Vi kan ta hand om andra och bedöma behov av vård, men att bedöma sitt eget mående är ett helt eget kapitel för sig.

Vi har ömma ord om självmedkänsla och om vikten av att lyssna på sitt mående att ge till andra: Du har rätt och tillstånd att återhämta dig i lugn och ro! Fokusera på att ta hand om dig själv, arbetet kan gott vänta!

Själv gör vi måhända någonting helt annat.

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN insjuknade jag i aggressiv pyelonefrit. Sjukdomen hann bli aggressiv, eftersom jag inte förstod att söka mig till vården tidigare. Feberfrossan kröp närmare fyrtio grader och smärtorna i sidan var förlamande. Jag hade kunnat diagnostisera vilken patient som helst och hänvisa dem för vidare hjälp, men inte mig själv. Erfarenheten var ögonöppnande.

ALLA VI har stött på kollegor på våra arbetsplatser som stoltserar med att de inte har haft en enda sjukledighetsdag. En del av oss är sällan sjuka och det är givetvis jättebra.

Många kommer dock till arbetet i diskutabelt skick, till exempel med hjälp av febernedsättande läkemedel. Jag tycker inte att det är något att vara stolt över. Vi arbetar med människor och vi borde även föregå med gott exempel. Man ska inte gå till jobbet när man är sjuk, för det gynnar precis alla om man stannar hemma i det läget. Du återhämtar dig och blir frisk snabbare, du för inte med dig bacillerna till arbetet och du orsakar inte någon massiv i spiral av sjukledigheter. Du skyddar även potentiella sårbara klienter och patienter från att bli smittade.

Jag tycker att corona gjorde oss gott i den mån att under pandemin förstod folk att stanna hemma från arbetet och hålla sig ifrån folkmassor när de var sjuka. Jag önskar att vi nu inte av misstag slipper tillbaka till gamla hjulspår. Låt oss även försöka komma ihåg att feber inte är det enda tecknet på att man är sjuk.

Skribenten är en sjukskötare-förstavårdare som alltid föreställer sig vara aktör i en tv-serie och skämtar friskt med sitt arbetspar när de kör runt i ambulansen.