Sjukpenningen för en tehyit som tjänar ungefär 3 000 euro per månad skulle minska från nuvarande med cirka 300 euro per månad när han eller hon blir sjukskriven en längre tid.
Sjukdagpenningen för den som tjänar 3 500 euro skulle minska med 390 euro, och med en månadsinkomst på 4 000 euro redan över 410 euro.
I procent är nedskärningen från sjukdagpenningen cirka 15–20. Beräkningarna är gjorda i Tehy.
"Var och en kan hos sig fundera på vad sänkningen på hundratals euro brutto i månadsinkomsterna jämfört med dagens läge och en inkomstnivå på drygt 1 700 euro innebär för familjens uppehälle, då de obligatoriska utgifterna har dimensionerats enligt en månadsinkomst på 3500 euro", säger Tehys specialsakkunniga, juristen Jarkko Pehkonen.
Majoriteten av tehyiterna hör till låg- och medelinkomsttagarna, eftersom deras totala årsinkomst är högst cirka 40 000 euro per år.
Regeringens proposition är på remiss.
SJUKDAGSPENNING RÄKNAS från årsinkomsten, som förutom den fasta månadslönen även påverkas av betalda tillägg.
Lång sjukskrivning för tehyiter beror till exempel på olycksfall i arbetet, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, problem med den psykiska hälsan eller en allvarlig sjukdom, till exempel cancer.
"Nedskärningen är helt orimlig och orealistisk när en anställd och hens familj har drabbats av en svår och utdragen sjukdom."
Regeringen beslutade att skära ner sjukdagpenningen vid ramförhandlingarna i april. Då meddelade regeringen att nedskärningen riktar sig till höginkomsttagare.
REGERINGEN KAN INTE rikta nedskärningen till de högsta inkomstklasserna, eftersom experter med goda inkomster på grund av sitt arbetes natur mycket sällan blir sjukskrivna.
"En låg- och medelinkomsttagares arbete är typiskt sådant att risken för olycksfall i arbetet är hög eller att det uppstår olika besvär i stöd- och rörelseorganen eller att man helt enkelt inte kan arbeta när man är sjuk."
Nedskärningen avses träda i kraft i början av nästa år. Genom nedskärningarna söker regeringen nettobesparingar på 60 miljoner euro. Målet är också att öka sysselsättningen med 5 300 personer.
"Regeringen litar på att personer som läkaren har definierat som arbetsoförmögna går till jobbet. Nedskärningar i sjukdagpenningen ökar inte antalet sysselsatta, men arbetet som sjuk ökar.”
NEDSKÄRNING AV SJUKDAGPENNINGEN påverkar också kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi, eftersom den minskar den ersättning som arbetsgivarna får från FPA under arbetstagarens sjukledighet.
"Regeringen försvagar kommunernas och välfärdsområdenas ekonomi ytterligare och dessutom på ett sätt som de inte ens själva kan påverka."
